Nyheter

[Patrik Göransson]

Arbetsnamnet på boken är “Resan hem” och tanken är att fokus kommer att ligga mer på hälsa, värden, balans och livskvalitet. Med andra ord ska den ge ett stöd under uppbyggnadsfasen när den mest intensiva fasen av utredningar och behandlingar i samband med cancersjukdom är genomgången.

Vad tycker du om själva idén?

Vad tycker du att boken bara måste ta upp?

Vad tycker du är viktigt att tänka på?

Har du några tankar kring utformning?

[Fia Hobbs]

Bra att ni tar upp detta med livskvalitet för cancerberörda. Det är en aspekt som saknas inom sjukvården och som jag arbetat med under många år. Till slut startade jag upp den ideella föreningen Fonden CancerFriskvård för att sätta ljus på hur viktigt det är att få stöd efter avslutad behandling då många upplever det som tuffast att bli “lämnad” och inte längre ha det stöd som tidigare funnits i bästa fall. Även de närstående gör sin egen cancerresa och är en bortglömd grupp som jag också värnar om. Ser framemot boken och hoppas den kommer att belysa alla aspekter av friskvård som mental och fysisk träning, kost, mindfulness och stödsamtal att komma vidare. Detta är de områden som jag har fått input på att det saknas och efterfrågas. Fia Hobbs, ordförande/Fonden CancerFriskvård

[Patrik Göransson]

Tack för din input Fia!
Du ringar in flera om de fokusområden som vi pratat om att man skulle vilja ha med såsom: fysisk och mental träning, kost, aktivitetsbalans lust och livskvalitet. Närståendes behov håller jag med om är enormt viktiga att ta på allvar och belysa. När vi skrev Den ofrivillige resenären var vår ambition att ha med de närståendes perspektiv i varje kapitel och utvärderingarna pekar på att närstående verkligen har funnit ett stöd i den boken. Vi får se vad som kommer fram här i tråden och i enkäten (https://sv.surveymonkey.com/r/9NJ3PQC). Ska vi fortsätta med ambitionen att sammanfläta cancerjukas och närståendes behov som i DOR eller ska vi dela upp det på något sätt? Vad tycker du?

[Jeanette Elmström]

Viktigt att belysa att det är okej att känna sig nedstämd och deprimerad efter avslutad behandling. Det är många tankar,känslor som ska bearbetas. Rehabilitering är jättebra. Stöd av kuratot/samtalsterapeut eller liknande för den cancerdrabbade och närstående. Viktigt att de närstående förstår varför en drabbade är nedstämd.
Detta med att vara nedstämd när man borde vara glad kan ge mycket skuldkänslor och det måste bli klar över att man inte behöver känna skuld över.

[Patrik Göransson]

Hej Jeanette!
Så bra att du tar upp hur man kan känna sig efter behandling, att det ofta kan leda till skuldkänslor då man själv och de runt omkring väntar sig att man reagera med lättnad och lycka och att det kan vara svårt att förstå hur det kan kännas så.
Som du beskriver så kan det handla om nedstämdhet och ibland till och med depression efter behandlingsavslut.
Ibland kan det vara som så att man har hoppet, viljan och framtidstron men att det är som att all energi bara är slut, en genomgripande trötthet/matthet som inte går att vila bort. Då kan det ofta handla om fatigue, en cancerrelaterade trötthet, som är vanligt förekommande efter cancersjukdom och behandling. Fatigue kan sitta i långt efter behandling och kan vara svårt att förstå och förhålla sig till och även för omgivningen att förstå. Har du någon erfarenhet av detta? Hur det kan vara när man ska försöka hitta tillbaka till arbetet, familjen, vännerna och livet i största allmänhet men där mattheten sätter stopp…
/Patrik

[Författare]

Inlägg